Lakritsrot, eller på latin Glycyrrhiza glabra, är den torkade roten av lakritsplantan, som äts som godis. Den används också i traditionell kinesisk medicin, likaväl som i traditionell medicin i Japan, Korea, Vietnam, och andra Asiatiska länder. Pinnar av lakrits har typiskt en diameter mellan 2 - 10 mm. Lakritsrot växer vilt och odlas i Medelhavsområdet, i Iran, Ryssland, Turkiet och Kina. Roten växer ner till ca 1 meters djup, och skall vara minst 3 år gammal före skörd.
Trots att de ser ut som rena träpinnar, är de mjuka nog att man kan tugga på dem. De brukade vara populära hos Nederländska, Danska, Svenska och Spanska barn. Lakritsrot kan ha antingen en salt eller söt smak. De tunna pinnarna är oftast ganska salta och smakar ibland som salmiak (saltlakrits), pinnarna är dock ganska söta, med en salt underton. Extrakt av lakritsrot är en av huvudingredienserna i lakritsgodis. Men kan också användas för att framställa sockervaror och likörframställning.
Lakritsrot kan strimlas och läggas i kokande vatten för att göra Te. Som har en väldigt speciell smak, och är oftast omtyckt eller avskytt. Lakritsrot är lättillgängligt i Danmark, speciellt i Århus gamla stadsdel. Det säljs också på Apotek och hälsokostaffärer. Lakritsrot har traditionellt använts som en örtmedicin mot olika symptom, såsom hosta och katarr[1]. Personer med hjärtproblem eller högt blodtryck bör undvika att inta stora mängder av lakrits, eftersom det kan förvärra högt blodtryck och leda till slaganfall.
Lakritsrot har också visat sig snabba på läkningstiden för afte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar